En månad

Igår var vi hos barnmorskan. Det var ett glatt möte. Nu har Leo fixerat huvudet! Det kändes att med två veckor kvar så var det väldigt bra nyheter. Vi fick också veta att om han envisas med att trivas där inne så sätter de igång förlossningen den 11 maj. Så nu är det då max en månad kvar tills vår skrutt kommer till oss. Det känns magiskt. Funderar lite på att börja läsa någon bok nu för att få tiden att gå, och då en skönlitterär och ingen om förlossning, barnliv eller sånt som upptagit mitt läsande de senaste månaderna. Men har så svårt att välja en. Men då både mamma och syster är bokmalar så finns det väääldigt många att välja på här hemma.

Fortfarande hostar jag, får upp slem och vaknar varje morgon med galet torr hals, aj. Barnmorskan sa att hon hoppas att Leo väntar tills jag är helt frisk o kry. Men när blir jag det då? Nu har det gått en månad sen jag blev sjuk och det är en seg förkylning. Men lite bättre vore skönt att bli.

På söndag ska vi på barnkalas och fira min kusin Malins ettåring Isidor. Han fyller år idag! HURRA!!! Jag började måla en namntavla till honom för ca ett år sen, kanske lämpligt att avsluta det projektet nu?! Men grejerna är i min lägenhet i bromma så beror på om jag tar mig dit eller syster tar sig hit. Vi får se. Det känns i alla fall så roligt att Leo kommer ha en syssling så nära i ålder att busa med. Sen är det lite tack vare Ior som jag kände att "men jag vill ju oxå bli mamma ung och nu är jag ju 25!" Malin är fyra år yngre än mig och vi har båda drömt om knytt sedan vi var "små". Och så plötsligt blev det så tydligt att jag inte skulle bli en sån där ung mamma som jag velat vara och trodde att jag skulle bli. Och den barn längtan som jag tryckt ner så länge bubblade upp. Minns första gången som jag träffade Ior, då bara rann lyckotårarna. Han var (och är) så fin och min glädje för Malin var enorm. Ett år idag alltså. Det gäller att njuta, tiden rusar.. Eller tickar kanske... Här är bilder från förra våren. Jag med Ior på första bilden. Malin med sin guldklimp i mitten.

Det är så galet tråkigt väder de här dagarna. Men jag försöker se det vackra i det. Kom att tänka på min familjs resa till Venedig förra vintern och hur oerhört vackert det var. Här är bilder från suckarnas bro, som var inbyggd pga renovering. De påminner mig om så mycket fantastiskt som jag fick uppleva de dagarna. Venedig på vintern är verkligen ett restips! Passa på innan staden sjunkit helt.